Beskrivning av Camberwell Assessment of Need, CAN

CAN-skalan är ett instrument för att bedöma en vårdtagares aktuella behovsstatus inom ett antal olika områden och belyser vilka behov som är tillgodosedda och vilka behov som behöver åtgärdas. CAN ger en bild av vårdtagarens aktuella situation och vilka institutioner, vårdgivare och andra personer, som finns med i processen. Detta belyses ur såväl kvantitativa som kvalitativa vinklar.

CAN-skalan används regelbundet av ett mycket stort antal enheter inom landsting, kommun och behandlingshem över hela Sverige för att inventera vårdtagares behov. Vill du veta mer om olika instrument och metoder för socialt arbete, rekommenderar vi att du besöker Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete.

Exempel på användningsområden:

  1. Kliniskt: Informationsinsamling inför Behandlings- och Rehabiliteringsplanering; Vilka behov behöver tillfredsställas? Vem skall göra insatserna?
  2. Effektmätningsinstrument: Före och efter åtgärdande insatser/behandling; Vad har åtgärderna resulterat i? Har de otillfredsställda behoven minskat i omfattning?
  3. Inför utskrivning av medicinskt färdigbehandlade; Hur stort är hjälpbehovet?
  4. LSS-Bedömning; Hur stort är hjälpbehovet? Har behoven den omfattning, att patienten kan komma ifråga för LSS?
  5. Personligt ombud: Handläggning av uppgifter runt klienten
  6. Forskning / Registrering / Inventering; Bilden av ”vårt” klientel. Med ett CAN-register får man en mycket god bild av hur behoven ser ut för en viss vårdtagargrupp, diagnosgrupp eller åldersgrupp, etc och därmed vilka resurser, som generellt måste finnas att tillgå i vårdplaneringen

Varför CAN-skattning?

Personer med olika grader av psykiska funktionshinder har ofta en komplex blandning av kliniska och sociala behov. I CAN-skattningen inkluderas därför både allmänmänskliga behov och behov som är specifika för personer med psykiska funktionshinder. CAN har utvecklats för att möjliggöra en omfattande skattning av dessa behov. Skattning av en individs behov bör fånga upp såväl vårdtagarens som kontaktpersoners och vid behov anhörigas uppfattning. Detta medför ökat engagemang av berörda. Förutom sin funktion som mätinstrument i bedömningsarbetet syftar CAN också till att fungera som vägledning för t ex lokala myndigheter i deras ambition och uppgift att uppfylla sina skyldigheter gentemot behövande.

Olika versioner

CAN-S är standardversionen och kan användas för alla klientgrupper med undantag för barn och vuxna med psykisk utvecklingsstörning och intellektuellt funktionshinder. Användande av CAN-Ä (för äldre) och CAN-U/I (för intellektuella funktionshinder) är mer beroende av funktionsnivå än ålder. För äldre klienter kan en del av områdena i CAN-S vara mindre aktuella, samtidigt som ”åldersspecifika” problemområden saknas. Man bör då avväga, om CAN-Ä bör användas istället. CAN-U/I används, när de däri ingående områdena är de mest relevanta för bedömningen av personens aktuella situation. CAN-RPS (rättspsykiatri) är främst avsedd att användas inom de enheter/institutioner, som vårdar klienter, dömda till sluten psykiatrisk vård, enl LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) eller är intagna på fängelser. Kan även användas för ej dömda klienter, när misstanke finns om avvikande beteende, som negativt kan drabba andra personer. CAN-M (vid graviditet/småbarnstiden) riktar sig specifikt mot gruppen personer med allvarliga psykiatriska symtom och i samband med graviditet och avspeglar områden där problem kan uppkomma bl a i relationen till barn och närstående.

Hur används CAN?

Till varje version finns en detaljerad manual med användarinstruktioner. CAN är konstruerat för att kunna användas utan omfattande träning av yrkesmänniskor, som har viss erfarenhet av bedömningsintervjuer.

CAN inkluderar både klientens, och kontaktmannens åsikter. Vid behov kan även anhörig / annan viktig person (Anh/VP) engageras i processen. Detta innebär att olika uppfattningar om behov integreras; klientens upplevda behov och den yrkesmässiga bedömningen av behoven samt eventuellt Anh/VP:s åsikter. Skattningen från Anh/VP är ej alltid nödvändig, utan skall betraktas som ett komplement i CAN skattningen. Det aktuella huvudsyftet med varje enskild skattning får avgöra vad som skall ingå. Utvärderingsperioden skall spegla den senaste månaden och belysa vårdtagarens aktuella livssituation. När man efter ett par skattningsomgångar behärskar instrumentet, tar skattningen c:a 45 minuter per person - effektiv tid.

I situationer, där kontakten med vårdtagaren beräknas bli långvarig och en uppföljning skall ske med hjälp av CAN, rekommenderas att skattning görs såväl vid kontaktens början som vid dess slut. Man får därigenom ett kvitto på att gjorda insatser gett resultat i att otillfredsställda behov minskat i antal och/eller i grad. Vid långvarig kontakt är det lämpligt med omskattningar ungefär var tredje månad. Tidsintervallet mellan CAN skattningar varierar naturligtvis beroende på syftet med skattningen. Utveckling av CAN, Camberwell Assessment of Need CAN har ursprungligen utvecklats i det s.k. PRiSM-projektet (Psychiatric Research in Service Measurement) av Prof. Graham Thornicroft, Dr Michael Pehlan och psykolog Mike Slade et al vid Institute of Psychiatry, Maudsley Hospital i London. CAN är översatt till flera europeiska språk och används över hela Europa samt i USA och Canada. Mätinstrumentet har översatts till svenska och anpassats tilll svenska förhållanden av psykolog Bo G. Ericson, som också gjort omarbetningar av instrumentet.

I skattningssituationen registreras klientens, personalens och, efter önskemål, anhörigas åsikter, vilket sammantaget ger en god bild av klientens aktuella behovssituation. Bedömningen avser att vara behovsrelaterad, ej servicebaserad. Forskning visar att CAN är lätt att använda och är ett valitt, reliabelt och kliniskt relevant instrument för bedömning av tillfredsställelsen av olika behov hos personer med psykiska funktionshinder

Struktur

Varje CAN-område är indelat i fyra sektioner. Till varje sektion finns fasta svarsalternativ med exempel. Av största vikt är att notera att dessa exempel på intet sätt är de enda tänkbara - tvärtom ger de endast en fingervisning om vad svarsalternativet i fråga handlar om! Om exemplen vid något tillfälle eller något område under en skattning skulle upplevas förvirrande, skall man bortse från dem och istället själv bedöma huruvida klienten har eller inte har problem / behov i det aktuella området.

Sektion 1

Kolumnbenämningarna betyder: KLIENT = vårdtagare, PERS = kontaktperson, AH/VP = anhörig/annan viktig person. Sektion 1 har två syften: Att fastställa, om det är adekvat att fortsätta med ytterligare frågor i detta område eller om effektiv hjälp redan ges. Om behovet är tillfredsställt skall man gå vidare till nästa område. Använd lämpligen de föreslagna, kursiverade frågorna för att inleda ett samtal om varje behovsområde. Om nödvändigt skall följdfrågor ställas i syfte att klarlägga: a) om klienten har ett allvarligt problem inom detta behovsområde – och b) i så fall, om han/hon erhåller effektiv hjälp. Mot bakgrund av klientens svar, görs en skattning av behoven under den senaste månaden. Skattningsskalan för sektion 1 i varje område är: 0=INGA PROBLEM 1=INGA/MÅTTLIGA PROBLEM TACK VARE PÅGÅENDE INSATSER / BEHANDLING 2=ALLVARLIGA PROBLEM 9=INTE KÄNT Förtydligat innebär alternativen: Skatta 0: Om det inte föreligger något problem Skatta 1: Om det tack vare pågående insatser / behandling inte föreligger något allvarligt problem eller problemet är måttligt (dvs behovet är tillgodosett) Skatta 2: Om det föreligger ett allvarligt problem - oavsett om hjälp ges eller inte (dvs behovet är inte tillgodosett) Skatta 9: Om inte känt eller personen inte vill svara Om klienten inte vet eller inte vill besvara frågan i detta område - skatta 9! Varje behovsområde skall endast innefatta och uppfattas exakt såsom rubriken på området lyder - varken mer eller mindre. Väg alltså inte in en mer omfattande värdering i frågeställningen än vad den är konstruerad för! Om skattningen är 1 eller 2 (klienten hade ett behov i detta område under den senaste månaden) fortsätt med uppföljningsfrågorna i sektionerna 2-4 på samma sida! Om skattningen är 0 (inget fastställt behov avseende område under den senaste månaden), fortsätt till nästa område på nästa sida! Om skattningen är 9 (inte känt eller patienten vill inte svara), fortsätt till nästa område på nästa sida!

Sektion 2

Syftet med sektion 2 är att få information om hur mycket stöd klienten fått från anhöriga och vänner under den senaste månaden. Om den intervjuade har nämnt namn på vänner eller anhöriga tas dessa upp i frågeställningen, men uteslut inte ev diskussion om andra personer, som kan ha hjälpt till. Försök att undvika att kommentera det stöd klienten fått eftersom detta kan uppfattas som kritik. Fråga inte heller efter hur mycket hjälp klienten upplever att han behöver från anhöriga eller vänner. Skattningsskalan för sektion 2 i varje område är:

0=INGEN HJÄLP 1=LITET ” 2=MÅTTLIG ” 3=MYCKET ” 9=INTE KÄNT

Sektion 3

Syftet med sektion 3 är att få information dels om hur mycket hjälp klienten erhållit från lokala vård- eller serviceorgan (t ex socialtjänsten, hemsjukvården, försäkringskassan, etc) under den senaste månaden, dels hur mycket hjälp klienten behöver. Dessa två delar besvaras bäst separat. Försök att konkretisera frågorna om denna hjälp! Skattningsskalan för sektion 3 - båda delarna - i varje område är:

0=INGEN HJÄLP 1=LITET ” 2=MÅTTLIG ” 3=MYCKET ” 9=INTE KÄNT

Sektion 4

Syftet med sektion 4 är att skatta om klienten får rätt sorts hjälp och hur effektiv hjälpen är. Den första frågan handlar om: Är det rätt sorts hjälp som ges (är effekten bra?) - tycker klienten att annan sorts hjälp skulle ges? Den andra frågan handlar om: Är klienten nöjd med den mängd hjälp som ges - tycker klienten det behövs mer hjälp? Sektionen handlar alltså om huruvida klienten tycker att antingen fel sort av hjälp ges eller att det inte ges tillräckligt med rätt sort av hjälp Skattningsskalan för sektion 4 i varje område är:

0=NEJ 1=JA 9=INTE KÄNT respektive 0=NEJ 1=JA

CAN paketets innehåll

  1. INTRODUKTION: CAN paketet. Aktuell information. Seminarieuppläggning. Områdena ingående i de olika CAN-versionerna.

  2. UTVECKLING: CAN:s utveckling och konstruktion samt något om forskningen om CAN

  3. MANUAL: Detaljerade instruktioner för CAN-skalans användning inklusive de ingående områdena

  4. SKATTNINGSFORMULÄRET: De ingående behovsområdena inklusive registreringsblanketter

  5. BLANKETTER: Kopieringsunderlag för registreringsblanketten KPA och för Skattningsformuläret m fl.

  6. EXEMPELBILAGA: Förslag till tolkning av insamlade data - inklusive fallbeskrivningar

  7. BILAGA: Rapportering av data, KORTVERSION av CAN, Sammanställningsmall mm

  8. Endast efter beställning DATABAS (i Excel): En enkel databas för inmatning av insamlade data (CD)

    KOMPLETTERANDE MANUAL: Kommentarer, användarfrågor etc

SEMINARIER

Seminarieinnehåll

Vilka personalgrupper skall använda CAN? I vilket huvudsyfte skall CAN användas? Skall seminariegruppen fungera som handledare för nya CAN-användare?

A. Några olika typer av skattningsskalor; Intervjusituationen / Skattningssituationen - en strukturerad intervju; Bakgrunden till - och utvecklingen av - CAN; Forskning om CAN; Innehåll och funktion; Utvärderingsmetoder; Användningsområden.

B. Fiktiv skattning med CAN på basis av en fallbeskrivning, samt utvärdering av densamma Frågor - Problem - Diskussion.

C. Rapportering av resultat.

D. Utveckling.